Plockade fram gitarren, stämde (hittade min försvunna stämapparat igår, har letat i två veckor), slog upp min fina bok som jag fick i födelsedagspresent och tänkte sätta igång...men vad dåligt det lät! Vad gör jag för fel? Bättre kan jag väl...eller är det stämningen? Not.Ibland tänker man inte längre än näsan räcker, eller i det här fallet naglarna. Det är säkert två månader sen jag senast tog i en gitarr och inte har jag hållit naglarna korta när jag inte haft orsak inte... Fram med nagelklipparen och klipp, klipp!
Det både gick och lät betydligt bättre sen...Känns alltid märkligt att ha korta naglar dock. Att själva fingertoppsspetsen ska ta i saker, det känns skumt... Att huden blir extra ömtålig där när man har lite längre naglar är inget plus ur gitarrsynpunkt, men det är som det är. Jag har faktiskt ingen lust att bli mer okänslig, jag gillar min fingertoppskänsla! Får väl försöka hitta nån gyllene medelväg. Nu spelade jag väl knappt en halvtimme och är redan öm...inte heller helt önskvärt.
1 kommentar:
Man måste ju öva öva öva! =) Det låter katastrof i början! För alla! =)
Mvh Little Peaché
Skicka en kommentar