Feminismen är så hopplöst omodern!

Själva ordet feminism känns väldigt exkluderande och feminist skulle jag verkligen inte kalla mig själv.

Det handlar inte om att kvinnor är lika mycket värda som män, utan om att alla människor är lika mycket värda. Att säga att “jag är lika bra som dig” istället för “vi är lika bra” är faktiskt inte att säga samma sak. För det första skiljer man på mig och dig i det första påståendet och för det andra innehåller det en jämförelse som trots sin slutsats innehåller en inbyggd värdering. Den jag jämför mig med är dig. Du är normen, men jag är lika bra. Om man säger att vi är lika bra så är påståendet rätt igenom värdeneutralt. Det är en j-kla skillnad! Samma sak med att kalla sig feminist istället för humanist.

Visst utgör kvinnor den mest förtryckta delen av mänskligheten, och visst är förhållandena vedervärdiga värden över och visst finns det orättvisor så det räcker även här i Sverige men ska vi slåss för nånting så ska det väl vara för vår rätt som människor? Jag vet att det kan behöva radikala grepp för att förändra sånt som tycks hugget i sten men för min del har feminismen alltid haft en besk bismak av hämndlystnad. Om man som feminist går runt och hatar män för att de vidmakthåller orättvisor borde man väl hata kvinnor som bidrar till detsamma också, eller? Såväl män som kvinnor kan bidra till att bevara orättvisor av bara farten, utan att det ligger något ondsint uppsåt bakom det, men att själv flippa ur och börja spotta på dem för det istället för att föregå med gott exempel och nöja sig med att peka med hela handen är allt annat än beundransvärt.

Dessutom har dagens "feministiska diskussion" spårat ur. (I vart fall i vårt hörn av världen.) Man vill både äta kakan och ha den kvar. Det åtråvärda som männen har vill vi också ha, men det som är mindre åtråvärt kan de få behålla. Och det åtråvärda som vi är ensamma om förblir vi gärna ensamma om, så det så! Dylika "ställningstaganden" är ju inte bara kontraproduktiva utan rent dumma, och i sig skäl nog till att jag skulle skämmas för att kalla mig feminist. Faktiskt.

Den ursprungliga tanken är god, men det feministiska företaget har förvanskat produkten (åsikterna och målen) till något som inte alls tilltalar mig som kund. Jag vill inte befatta mig med ett varumärke som i så stor utsträckning går utanför de moraliska ramar jag själv satt upp, då håller jag mig hellre till humanismen. Den som vill kalla sig feminist får gärna göra det, men jag skulle inte vilja känna mig tvingad att förklara och närmast ursäkta mig själv varje gång jag gjorde det. Feminismen i sig skulle annars kunna vara väldigt bra men den har inte vårdat sitt varumärke särskilt väl. Sorry...