söndag 22 mars 2009

Klackarna i taket!

"Hä sitt int' fast" om man säger så... Aldrig, aldrig har jag varit på ett stelbent släktkalas! Minst stelt är det dessutom på pappas sida, och farbror G's 60-årskalas igår var inte något undantag.

Det skålades och hurrades och sjöngs, och som röstresurserna är rätt väl tilltagna bland bröderna (och många av deras bekanta) så blev det en rätt livad kväll.

I baren hamnade jag. Marcus var inte helt pigg utan hade lite ont i huvudet så han var på golvet och fixade. Jag trivdes bra bakom bardisken men visst får man en annan upplevelse av kalaset än de "på golvet" får... Inga värderingar, bara ett konstaterande.

Kvällen var hur som helst väldigt trevlig, och vi fick faktiskt sitta och äta och ta det lugnt emellanåt, men när den var över vid tvåsnåret var jag rätt nöjd... Det blev onekligen en lördag värd namnet.

1 kommentar:

Lillstrumpa sa...

Wow! Ni har verkligen kalas när ni har släktkalas! Såna fester har jag aldrig varit på. inte så att jag otrivs på de kalas vi har när folk fyller år eller så men det går mycket lugnare till. Inte stelt på något sätt, men ingen sång direkt heller. Man pratar och skrattar och äter. Dricker lite av valfri dryck och äter och skrattar lite till. De räcker dessutom aldrig till två på natten (men vi brukar å andra sidan börja ganska tidigt på dagen). Vad roligt att ni hade så trevligt, men din släkt är ju väldigt trevlig så jag är inte förvånad.