VFU:n var väldigt givande, gjorde mig väldigt arg (p.g.a. organisatoriskt förfall) och gav mig mer att göra.Precis vad jag behövde och vad jag hoppats på att slippa... Imorgon ska jag vara SO-, svenska/engelska- samt gympavikarie. På gympan är det simning, livräddning rent av. Hej och hå... När jag fått ut alla ungar ur simhallen, vid liv förhoppningsvis, ska jag till mormor och äta middag och sen på Harmonikårens årsmöte.
Jag överlever förmodligen den här veckan, men jag ser inte fram emot nästa. Jag kan inte det jag ska spela, jag har inte läst och skrivit det jag ska och jag har tenta på religionskursens tråkigaste moment... All at once. Jag vill inte. Allt känns bara fel, inte roligt alls, jag vill bara slippa alltihop... Visst ska det bli roligt att träffa alla, men det är också det enda. Jag varken vill eller orkar. Usch. Usch för att känna så!
Det sämsta är att jag inte kan koncentrera mig på att ladda för det som komma skall heller för här och nu finns det mer än tillräckligt för mitt dåliga samvete att ägna sig åt. Tidningseländet måste in på korrektur innan jag åker och div. gruppuppgifter till religionskursen och kursen i interkulturell pedagogik går heller inte att ignorera eftersom det handlar om just gruppuppgifter (och jag vet ju själv hur pissed man blir på den som inte sköter sitt i sånna sammanhang) så...
Hur vore det om vi införde 30-timmarsdygn?
Det låter väldigt rimligt tycker jag, för då skulle man kunna ägna 24 timmar åt sånt som måste göras men ändå få sova sex...
3 kommentarer:
Ursäkta mig, men GYMPAVIKARIE? Var kom det ifrån? Och vad gäller dygnets timmar har vi redan haft en diskussion om det, vi skulle ju rösta för att ha två år för varje år som gick och enligt mina matematiska beräkningar betyder det 48 timmar per dygn. Alldeles lagom, då hinner man med ALLT man vill och dessutom sova ORDENTLIGT.
Jadu, det är bara att anpassa sig! Är man behövd så är man, tydligen. Inte mitt påhitt, men simma kan jag iaf och livrädda också...tror jag;)
Haha, ja det är mer än vad jag kan. Simma kan jag förvisso, med nöd och näppe, både bröst och rygg. Annars är det illa ställt med vattenkunskaperna.
Skicka en kommentar