Jag kommer aldrig lyckas hålla mig till att läsa på halvtid igen.Jag ska jobba i höst, kanske inte heltid men åtminstone halvtid. Tanken är att jag ska hålla mig till det, samt att läsa färdigt musiken (inkl. C-uppsats) och bädda för att tid och ork verkligen ska räcka till men hjälp...
Jag satt och letade tänkbara kurser till Marcus häromdagen. Jag har tillbringat åtskilliga timmar med att sondera utbildningsterrängen så jag fick lätt ihop ett tiotal perfekta kurser, men tror ni inte att jag fastnade för en massa kurser själv också? Jodu tack...
Barns språk- och talutveckling, 15 hp
Etnologi A, 30 hp
Perspektiv på queer/sexualitet i skolan, 15 hp
Alternativa pedagogiska inriktningar, 15 hp
Och det är bara några godbitar ur Umeås distansutbud! Det finns så sjukt mycket, och då har jag ändå hållit mig till religion/musik/pedagogik...
Vid Uppsala Universitet kan man läsa det här:
Musikhistoria A, 15 hp
Allmän musiklära, 7,5 hp
Jazzhistoria -Storbandsjazz, 7,5 hp
Musikteori A, 15 hp
Musiketnologi - Världsmusik, 7,5 hp
Populärmusikstudier, 7,5 hp
Naturvetenskap och religion, 7,5 hp
Helighetens döttrar: Myter om kvinnor och gudinnor, 7,5, hp
Allt på distans!
Jag får nog be till studenternas skyddshegon Ganesha (Eller vad man nu gör till en hinduisk gud, offra lite kanske?) om att jag ska vakna med åtta huvuden imorgon eller nåt sånt...
4 kommentarer:
Det märks att vi inte är lika i allt. Jag letar och letar, hittar så småningom ett par kurser som initiellt låter trevliga men vid närmare inspektion snarare verkar dryga och odrägliga. Allt kurser verkar vara proppade med analyser och teorier. Jag avskyr analyser! BLÄ.
Utan teorier och analyser ingen vetenskap, utan vetenskap inget att göra på universitet! (Var det ovetenskapliga jag som sa det där?) Det är trist om det utgör hela kursen men ger faktiskt substans till whatever-you-may-study och man behöver inte ha ett kliniskt förhållande till det bara för att man förhåller sig vetenskapligt...
Nej, man behöver inte alls analyser. Det är folk som har för mycket att göra som kommit på den idén. Jag anser att analyser förstör glädjen och skönheten i det som bara är. Man behöver inte veta varför allting är. Eller hur det skulle kunna vara om det vore annorlunda.
Om man ska kunna dra några slutsatser så måste man vara säker på vad man har att göra med, så att man vet att slutsatsen är något att ha. Inte om det är en slutsats man bara tänker behålla för sig själv, men om man tänker göra anspråk på att det är något som kan vara sant även för andra...
Skicka en kommentar